Upp- och nertrenden fortsätter. Har precis avslutat sträckläsning av Budget och budgetering och ska så snart som möjligt lämna biblioteket för att möta systern direktimporterad från Skaraborg för att gå på balett ikväll. Kommer förstås inte ihåg vilken det är, bara att det inte är Nötknäpparen.

Från seminarie som befäste misstanken att jag inte alls vet vad detta handlar om till en plan att tjura över detta faktum hela resterande dagen till att få reda på att jag på något sätt lyckats skrapa ihop ett VG på senaste tentan. Seminarieserien från förra kursen kan ju ha förstört det hela, men det vet jag inget om än så jag fortsätter på förvirrade, positivt överraskade linjen. Kan ju alltid vara tjurig i morgon istället.

Ekonomistyrningskursen innehåller ju mer matte än de tidigare, färre begrepp som inte kan förklaras med ekvationer eller andra mätningar. Detta är positivt. Jag tycker ändå det är ett hårt prov att lägga sex timmar föreläsningar om kalkylering på en dag, av vår hängivenhet såväl som vår livslust. Det som får mig vänligt inställd till kursen är att svaret på en av seminarieuppgifterna (enligt våra beräkningar) är: "Adam bör genomföra kebabsatsningen". Jag smälter och min tro på det mesta blir lite, lite större om så bara för en stund.