Filmen Bridegroom fick mig att snörvla ordentligt i min lilla soffa idag. Vilken historia! Förutom ordentligt genomspolade tårkanaler fick jag ett nytt favoritord. Det är jiddisch och skrivs kveln med latiska bokstäver. Ett snällt lexikon som låter mig skriva med de bokstäver jag kan översätter det bara till engelska (man kan ju inte få allt) som beam with pride, be delighted with, revel in. Tillsammans med förklaringen på ordet som man får i filmen blev effekten kännbar.

Promenad i ett Ronneby som tappat färgen

Nu är det så många höstkänslor så det blir löjligt. Förkylningen är på plats, minusgraderna likaså. Lite dis och dimma i morse gjorde att jag kunde bocka av årets första mysiga höstfoton på min promenad. Den bästa just nu, fast kanske inte så höstig i strikt mening, är att dricka te medan det mörknar i en egentillverkad keramikkopp. Den är lite ostadig om man bråkar med den och ser ut att vara ganska skeptisk till symmetri som koncept, men jag har överseende med alltihop för den sprängdes inte i ugnen och teet smakar som det brukar.

Lite bilder från skolan förra veckan 

(innan stormen sopade rent)

För att få komma i närkontakt med de buskar och träd vi hade prov på idag vandrade jag runt en del i plantskolan i helgen. Resultatet blev ett VG (ett fel - dumma tysklönn) så det var en resa väl värd några sega timmar på bussen igår.

För att fullborda måndagens akademiska rivstart så hade de sista poängen från universitetet trillat in i datasystemet. Tack vare det har jag nu kunnat ansöka om min examen. Den behöver bara jäsa i åtta veckor, så jag håller tummarna för att den hinner bli färdigbakt till nyår åtminstone.

Såhär kan det gå när blivande trädgårdsmästare tentapluggar

Det var sista praktiska dagen på markbyggnadskursen idag och jag tror att jag är redo att lämna stenläggningen för en liten tid. Detta eftersom orden "vad synd att sten inte är lite mer som trolldeg" kom över mina läppar när vi satt och la kantsten som inte riktigt ville sig. Sen började vi drömma om trolldeg och den stora frågan äta eller äta?

Så nu är det hejdå till dessa för några veckor verkar det som

Så fick jag äta upp mina ord, för idag fick vi bygga stenmur och nog sjutton klättrade jag runt och letade efter den perfekta stenen till just den platsen, lyfte och hade mig och var alldeles salig. Jag tappade bara en stor sten på fingret, men med tanke på hur många chanser jag hade är jag nöjd med ett omplåstrat finger och ett med ett lite blått parti efter en förmiddag på röset.

Njet. Sten är inte kul. Hela veckan har jag försökt intala mig att det finns roliga delar av det. Visst man kan lägga det i kreativa mönster, man kan kombinera olika material och färger, man kan lära sig alla storlekar och former. Vi var till och med på besök på ett grusföretag med stora maskiner och en minst sagt livlig guide, vilket borde ha vunnit över mig, men jag ger upp. En vecka kvar med inomhuslektioner om hur man lägger sten och håller på, men nu ska vi tydligen lära oss murar, vilket tilltalar mig lite mer på olika isolationsrelaterade sätt. Hihi. Sen ska vi ut och bygga själva. Kanske är det kul...

Igår var jag i Sölvesborg för vad jag tror är första gången. Det var vackert! Erkänner att jag blev lite överraskad. Kyrkan var fin (tände ett ljus) och längs med vattnet var det perfekt att promenera bort och fram och tillbaka. Träbroar är min nya favoritkonstruktion. Kolla bara.

Det börjar bli ordning på saker och ting nu. I skolan pratas det träd, som jag begriper. Mer än puttenuttiga blommor och rabattanläggningar åtminstone. Igår kväll var första visningen på filmstudion, Beasts of the Southern Wild. Den var riktigt bra, men min kompis blev tvungen att avvika efter en halvtimma på grund av åksjuka. Då har man fångats av filmen. Jag satt kvar och tog en sväng på Karlskronas strandpromenad i solnedgången och landade tydligt på kall svensk mark igen efter tropiska stormar i den amerikanska (eller?) södern. Inte så dumt här heller.

Sen en timma är jag nu med odlingslott. Dags att börja planera...

Nästa vecka börjar kursen om sten och sånt, så nu måste jag snabbt som attan fixa arbetsbyxor och liknande saker jag inte kan något om. Det enda jag vet är att jag kände mig tuff när jag provade dem idag och att min storlek inte är standard bland dem som använder denna typ av kläder. Så jag fokuserar på mitt spikade prov istället. Jag har alltså på papper att jag kan 15 sommarblommor. Är inte säker på att det förtjänar ett "strålande!" som min lärare skrev...

Sen sist har det skapats en rabatt med sommarblommor. Bara på papper, men ändå. Färger, höjder, avstånd och former har vägts mot varandra och till slut blev det ett stort purpurfärgat verk med cirklar, sten, gräs och klätterväxter. Jag blev beräkningsansvarig och - hör och häpna - skissansvarig. Till råga på allt var det superroligt. Var det här ska sluta, ja det vete katten.

I helgen råkade jag dessutom förcykla mig. Efter en titt på kartan och en titt på cykeln tänkte jag att Gö borde gå snabbt och lätt att söka upp, men tji fick jag. Först hittade jag inte avtagsvägen utan irrade runt öster om hamnen. När jag väl kom på det var det till slut 15 km från Ronneby jag hamnade, för jag kunde ju inte vända förrän jag satt min fot i byn jag tänkt mig. Trodde aldrig att jag skulle komma fram. Det blev en fin pluggstund på bänken innan jag trampade de 15 tillbaka igen.

Det finns en blomma som luktar choklad. Mörkt, lite bränd choklad. Snygg är den med, och tydligen ganska tålig. Är jag den sista som får reda på det? Det gjorde mig så himla glad.

Kameran är full av höstbilder, kinderna vana vid morgonkyla. Det var en fin helg i Hjo som drog ut lite på tiden. I morgon ska vi ha vårt första prov och känslan i magen är oroväckande lugn.

Eftersom jag har studiedag idag så att mina långpendlande gruppkamrater ska slippa den långa resan till skolan för någon timmas arbete blev morgonen riktigt lugn för en gångs skull. När jag skulle göra kaffe slogs jag plötsligt att ett konstigt infall. Jag mindes sommaren 2006 när jag var i Italien och inte lagade mat på över en månad eftersom allt serverades av husets köksgudinna. Via lite språklig fumlighet från min sida tog det några dagar innan frukosten omformades från en liten gruvligt stark kopp kaffe till smörgås (de fick förhandlas ner från fyra-fem stycken till en) och kaffe med en massa mjölk. Någonstans på vägen fick jag kaffe med mjölk, på tallrik, med flingor i. Det låter säkert riktigt otäckt, men på något sätt tyckte jag det var gott och nästan svalkande i den italienska värmen som redan slagit till varje morgon innan klockan sju. Så det var vad jag gjorde idag, hällde flingor i mitt kaffe som snarare var mjölk smaksatt med lite kaffe.

Det är roligt hur gamla minnen kan påverka en långt senare, ge en konstiga frukostvanor eller få en att fira andra länders högtider av nostalgiska skäl. Någon skulle säkert hävda att detta brott mot kaffelag inte har något som helst med Italien eller trevnad att göra. Dessutom skulle hon säkert ha rätt i det.

Äsch då, mysigt var det likväl.

Sommarblommor är väl inte något som jag någonsin tänkt någon längre stund på. De har kanske noterats, men aldrig riktigt medvetet. Nu introduceras de med kännetecken och latinska namn. Nog märker man dem då, men är det så man vill lära sig om små, fina lobelior och stadiga, färggranna dahlior? Det ska nog fungera, men några favoritväxter vet jag inte om de blir. Under rundvandringen idag erkände en tidigare elev att hon ju aldrig tyckte sommarblommorna var roliga, vilket fick en reaktion i klassen. Lättnad att de inte är ensamma? Chock att hon kan säga något så förfärligt? Keine Ahnung.

Om jag inte redan hade varit väldigt förtjust i min nya hemstad hade detta fått mig att bli det, oavsett allt annat.

Gårdagen gav mig nästan en hjärtinfarkt när jag av misstag satte igång billarmet och väckte Kallinge ur sin eftermiddagslunk. För att motverka det blev det en promenad i trollskogslika delen av Brunnsparken och på Blekingeleden.

Idag var klassen av trädgårdstomtar på exkursion runtom i kommunen. Efter stränga order var det gummistövlar på, vilket inte är helt optimalt i sommarvärme. När jag väl kom hem kastade jag mig iväg till havet för ett dopp, men väl där hade det svalnat betydligt. Fint var det, men många minuter i vattnet blev det inte.

 Näckrosor på exkursionen

Ekenäs badplats

Första helgen i Ronneby har väl varit ungefär såhär. Plus sovmorgnar.